Krävs ett bygglov eller en bygganmälan?
Vill du uppföra en byggnad eller vidta någon annan åtgärd kopplad till en byggnad? Undrar du vad som gäller för just det arbete som du hade tänkt utföra? Då har du hittat rätt! Syftet med framställningen nedan är att ge dig en inblick in i vilka regler som gäller för olika åtgärder som är kopplade till arbeten med byggnader. Området har ett omfattande regelverk som denna guide kommer att hjälpa dig att navigera igenom.
Varför är det viktigt att hålla koll på reglerna?
Vissa åtgärder kräver ett bygglov eller en bygganmälan och därmed även ett startbesked från byggnadsnämnden i din kommun. Det betyder att du inte kan börja med att genomföra dina planerade arbeten innan du får ett grönt ljus från denna myndighet. Om du börjar utan ett bygglov, en godkänd bygganmälan eller utan ett startbesked, kan du bli skyldig att:
1. söka bygglov eller att göra en bygganmälan i efterhand eller
2. riva din byggnad.
Vidare kommer du att bli skyldig att betala en byggsanktionsavgift. Beloppet på avgiften varierar beroende på vilken typ av överträdelse som är aktuell. Med hänsyn till detta är det viktigt att du har koll på vad som gäller i just ditt fall. Framställningen nedan kommer att hjälpa dig att avgöra huruvida du behöver en bygglovsansökan eller en bygganmälan.
Krävs ett bygglov?
Det finns ett antal åtgärder som förutsätter ett bygglov enligt 9 kap. 2 § Plan- och bygglagen (PBL). Till dessa hör:
– nybyggnad,
– tillbyggnad, och
– vissa andra ändringar av byggnaden.
Med nybyggnad avses uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. (1 kap. 4 § PBL)
Vad räknas som en byggnad?
Med en byggnad avses en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. (1 kap. 4 § PBL) I praxis finns det exempel på att väggar inte måste finnas på en byggnad. Däremot anses anordningar utan tak inte utgöra byggnader. Det finns inget krav på att en byggnad ska vara förenad med marken. Slutligen kan även anläggningar under mark vara att betrakta som byggnader.
Exempel på konstruktioner som anses vara byggnader: hus, hyddor, sol- och regnskydd med trätak, (RÅ 1963 K 183) öppna paviljonger (RÅ 1993 ref. 52), långtidsuppställda husvagnar och fast förankrade husbåtar (RÅ 1998 not. 196) samt lekstugor (NJA 1950 s. 387).
Vad gäller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats?
För att det ska vara fråga om en flyttning av en byggnad och inte om uppförande av en ny byggnad måste byggnaden på den nya platsen nästan uteslutande bestå av byggnadsdelar från en tidigare byggnad. (prop. 2009/10:170 s. 146 f. och 266 ff.)
En tillbyggnad är en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, oavsett i vilken riktning detta sker. (1 kap. 4 § PBL, prop 2009/10:170 s. 152)
Exempel på tillbyggnader: påbyggnad, utgrävning av källare, vissa altaner (RÅ 2009 ref. 67 I–III), inglasning av balkonger och uppsättande av skärmtak över balkong (RÅ 1996 ref. 77 resp. RÅ 1999 ref. 53)
Exempel på konstruktioner som INTE är tillbyggnader: mindre veranda, balkong, blomsterfönster (de kan dock vara bygglovspliktiga enligt 9:2 p. 3 PBL)
Typ 1: Åtgärden ändrar på ett väsentligt sätt byggnadens ändamål
Hur bestäms byggnadens ändamål?
a) med hänsyn till byggnadens senaste faktiska användning. Enligt Boverket kan det både handla om en pågående användning eller den senast kända användningen.
b) med hänsyn till den användning som byggnaden senast har fått bygglov för. Detta gäller endast om byggnaden eller en del av den har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467)
Vad betyder ”väsentligt annat ändamål”?
Många gånger kan ledning tas från rättspraxis för att klargöra om det handlar om en sådan väsenlig förändring av byggnadens ändamål. Nedan hittar du exempel på rättsfall där domstolen antingen ansåg att en åtgärd på ett väsentligt sätt har ändrat byggnadens ändamål eller inte. Om vägledning inte kan hittas i rättspraxis gör myndigheter en bedömning av huruvida det har skett en sådan bygglovspliktig åtgärd.
Vid bedömningen tas hänsyn till bl.a. vilken omgivningspåverkan det ändrade ändamålet medför. Exempelvis om det nya ändamålet är störande för omgivningen talar det för att ändringen kräver bygglov. Vidare tas hänsyn till storleken av den del av byggnaden som tas i anspråk för det nya ändamålet. Det förutsätts även att ändringen har viss varaktighet och inte är av tillfällig karaktär. Kravet på varaktighet är t.ex. uppfylld om ändringen är säsongsbetonad och är avsedd att återkomma år efter år.
Exempel på ändringar som kräver bygglov:
– från garage till lager (RÅ 1963 K 1334)
– från lager och garage till plåtslageri och bilverkstad (RÅ 1964 K 239)
– inrättande av caférörelse i en villabyggnad (RÅ 1969 C 93)
– inrättande av billackeringsverkstad i ett garage (RÅ 1971 C 370)
– från lager till stormarknad (RÅ 1977 2:17)
– från fabrik till detaljhandel (RÅ 1983 2:83)
– försäljning av livsmedel utöver så kallat kiosksortiment på bensinstation (RÅ 1991 ref. 45)
– inredande av hygienutrymme i sjöbod (MÖD 2016-03-03, mål nr P 1734-15)
– från samlingslokal till biograf (MÖD 2017-02-22, mål nr P 5200-16)
– från ekonomibyggnad till slakteri (MÖD 2017-03-03, mål nr P 7812-16)
Exempel på ändringar som INTE kräver bygglov:
– från fritidshus till permanentbostad (RÅ 1965 K 534, prop. 1985/86:1 s. 576 ff. och 677)
– från möbelförsäljning till bilförsäljning (RÅ 1980 2:51)
Typ 2: Åtgärden avser inredning av ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri
Bedömningen av om bygglovsplikt föreligger påverkas bl.a. av om ändringarna kan anses ha inverkan på behov och dimensionering av va-anläggningar, gator, parkeringsutrymmen och service m.m.
Exempel på åtgärder som kräver bygglov:
a) Någon ytterligare bostad:
– i en byggnad där det redan finns en bostad tillkommer en eller flera nya bostäder
– uppdelning av en bostadslägenhet i två
– komplementutrymmen såsom förråd eller torkvind görs om till en bostad
b) Någon ytterligare lokal
– i en byggnad där det redan finns en lokal tillkommer en eller flera nya lokaler
– gäller endast nya lokaler avsedda för handel, hantverk eller industri
– uppdelning av en stör butikslokal i flera lokaler
– komplementutrymmen, såsom lager görs om till en lokal
Exempel på åtgärder som inte kräver bygglov:
– att göra ytterligare lokal för kontor
– sammanslagning av flera bostäder eller lokaler
Typ 3: Åtgärden ändrar byggnadens yttre utseende
Gäller endast i detaljplanelagt område! Det kan dock finnas områdesbestämmelser som uppställer bygglovsplikt på sådana ändringar.
Byte av färg
Färgning av byggnaden till en ny kulör, t.ex. svart till rött. Normalt krävs det inte bygglov för att måla om en byggnad i samma kulör som den haft förut. Det kan dock finnas i detaljplan eller områdesbestämmelser en utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703) Om så är fallet, kan det krävas bygglov även vid ommålning till samma kulör eller typ av färg som förut.
Byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
Med byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial avses byte till annat material. Exempel: byte från tegelfasad till träpanel, byte från plåttak till tegeltak eller byte till fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial som består av tak- eller fasadintegrerade solfångare eller solcellspaneler.
Byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt
Med begreppet avses inte alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans. Det kan exempelvis röra sig om:
– montering av nya fönster eller dörrar,
– en väsentlig ändring av de befintliga fönster eller dörrar, (mål nr. P 5081-15, P 1879-18 och P 7340-19)
– omfärgning av fönster eller dörrar, (mål nr. P 11816-21)
– ändring av väggar och isolering, (mål nr. P 12906-20)
– uppförande av en pergola i anslutning till ett radhus eller (MÖD 2023:7)
– ändring av räcken. (mål nr. P 3810-21 och P 2880-21)
Är åtgärden undantagen från bygglovsplikt?
Även om arbetet som du har planerat är bygglovspliktig enligt 9:2 PBL, kan den undantas från denna plikt i enlighet med en rad andra bestämmelser.
En ekonomibyggnad är en byggnad som är omedelbart avsedd för en näring aktiv inom jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, såsom fiske, rennäring och renskötsel. Undantaget tillämpas inte på anläggningar som inte direkt behövs för driften av en sådan näring och som är att anse som självständiga förädlingsindustrier. Till dessa icke-undantagna anläggningar hör t.ex. mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk och växthus. (prop. 1947:131 sid. 166)
För att en åtgärd som avser en ekonomibyggnad ska kunna undantas från denna bygglovsplikt krävs det att åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. (9 kap. 3 § PBL)
Undantaget omfattar inte åtgärder som avser att väsentligen ändra byggnadens ändamål eller att ändra dess yttre utseende.
Trots att en montering av solcellspaneler och solfångare på en byggnad kan på ett väsentligt sätt påverka byggnadens utseende, undantas åtgärden från bygglovsplikten enligt 9 kap. 3 c § PBL.
En sådan montering är dock INTE undantagen från bygglovsplikten om:
a) kommunen i en detaljplan bestämt att monteringen kräver bygglov,
b) monteringen sker på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull från historisk, kultur-historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § PBL, eller
c) monteringen sker inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse enligt 3 kap. 9 § st. 2 miljöbalken.
Nybyggnader och tillbyggnader är enligt huvudregeln bygglovspliktiga. Följande åtgärder kan dock under vissa förutsättningar undantas från denna plikt:
- skyddad uteplats
- skärmtak på max 15 m2
- tillbyggnad av friggebod
- tillbyggnad av attefallshus
- attefallstillbyggnad
- attefallstakkupor
- altan
- liten tillbyggnad utanför detaljplan
- liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel.
Följande bestämmelser är gemensamma för en- och tvåbostadshus inom och utanför detaljplan:
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
- med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
- anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
- i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1–3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
- om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
- för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §.
Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
- avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
- tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter,
- har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
- inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
- i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det.
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
- göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
- på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus.
För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus.
En åtgärd som avses i 4 a–4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
- om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
- på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § st. 1 p. 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.
Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke.
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Följande bestämmelser gäller endast en- och tvåbostadshus inom detaljplan:
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
- kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
- åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Följande bestämmelse gäller endast en- och tvåbostadshus utanför detaljplan:
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § PBL inte bygglov för att
- göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
- uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Även åtgärder kopplade till andra byggnader än till en- och tvåbostadshus kan vara undantagna från bygglovsplikten. Observera dock att det inte är alla arbeten som kan undantas från kravet på bygglov. Endast om du vill färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård behöver du inte ansöka om bygglov.
Undantaget är dock inte tillämplig under två förutsättningar. För det första kan en åtgärd inte undantas från bygglovsplikten om din kommun har bestämt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser att åtgärden kräver ett bygglov. För det andra förutsätts det bygglov om åtgärden är avsedd att vidtas på en byggnad inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
- kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
- åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Krävs en bygganmälan?
Har arbetet som du har planerat att utföra blivit undantaget från bygglovsplikten? I så fall kan det fortfarande finnas ett krav på att du ska göra en bygganmälan enligt 9 kap. 16 § PBL. Vilka åtgärder kräver en bygganmälan? Detta beskrivs nedan i enlighet med 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (PBF).
För åtgärder som inte kräver ett bygglov krävs det en anmälan vid:
- rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
- nybyggnad eller tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
- ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
- installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
- installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
- ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad,
- underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
- nybyggnad eller väsentlig ändring av vindkraftverk,
- uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
- uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
- ändring av en komplementbyggnad så att den blir ett komplementbostadshus,
- tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
- byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, och
- inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Det finns även undantag från kravet på bygganmälan. Dessa undantag föreskrivs i 6 kap. 6 § PBF.
Följande åtgärder kräver varken ett bygglov eller en byggansökan:
- vissa rivningsåtgärder,
- åtgärder som rör ekonomibyggnader,
- vissa bygglovsbefriade åtgärder gällande en- och tvåbostadshus,
- vissa åtgärder avseende byggnader eller tomter som tillhör staten eller en region,
- åtgärder som rör byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
- vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus, och
- vissa altaner.
Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
- rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
a) en komplementbyggnad,
b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § PBL, eller
c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, - annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
- åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
- åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
- åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
- åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 § PBL, - åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § PBL, och
- åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 § PBL om åtgärden
a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § PBL.
Sammanfattning
Uppförande av en nybyggnad, en tillbyggnad eller genomförande av mer omfattande ändringar av en byggnad är reglerat på ett detaljerat sätt. Många åtgärder kräver ett bygglov eller en bygganmälan. Det föreskrivs även vissa undantag från dessa krav. Syftet med denna framställning var att skapa ett verktyg för att hjälpa dig att navigera igenom regelverket. Därför hoppas jag att du har hittat ett svar på din fråga om huruvida du behöver ett bygglov eller en bygganmälan.
Om du har ytterligare frågor vänta inte med att höra av dig till oss på CADBERG!
Kontakt
